Kulturens klassmärke

Anteckningar inför en essä Hur påverkar vår klassposition vår kulturkonsumtion? Att vår klassposition påverkar vår kulturkonsumtion är vad man skulle kunna kalla en fakticitet, om man ser till klasserna i stort. Det finns uppenbara skillnader i kvantiteten kultur de olika klasserna får sig till livs. Hur påverkas då det enskilda? Den enskilde borgarens kulturkonsumtion följer inga absoluta schematan, men likväl så uppvisar den sammanlagda borgerligheten andra mönster än proletariatet, och de enskilda proletärernas kulturkonsumtion – som finns i spannet mycket avancerat till närmast icke-konsumtion – visar samma mönster som bourgeoisien: det som ser ut som en slumpmässig anhopning av kulturkonsumenters vanor låter sig beskrivas i klasstermer. Men hur förklara dem? Att dra enkla streck mellan de materiella förhållandena i stort, och utifrån dem säga det ena eller andra om en individs tycke och smak är ogörligt. Det abstrakta kan inte till fullo förklara det konkreta. Då är frågan, kan vi genom att titta på det specifika fallet – den konkreta materiella basen – förklara skillnader i kulturkonsumtion? Jag tror att det är görligt, och tillbörligt. Genom att skärskåda de levnadsförhållanden som individen har (och inte minst viktigt – har haft), så kan vi finna de faktorer som lockar fram den kulturella lustan, och använda denna kunskap politiskt (och inomkapitalistiskt) för att jämna ut förhållandena, och ge chansen att bli intellektuella, kulturella och spirituella till en större grupp. Förutom konsumtionssidan så har vi produktionssidan och innehållsfrågan – kan vi där forska på samma sätt? Ja, torde svaret bli – med reservationen att individen måste förstås som aktörerna och inte alltid som en person av kött och blod.