2006-02-06

Lämna ideologierna

Den debatt som har förts i det som kallas bloggosfären* om ideologier (liberalism och det som slarvigt kallas kommunism) är dödfödd. Ideologier är dels immuniserade mot kritik** – vare sig det är rättfärdig eller orättfärdig - dels är ideologier blott och enbart tankesystem. Vad vi behöver diskutera är alltså inte den ena eller andra ideologins förträfflighet alternativt förskräcklighet, utan det som ska diskuteras är hur världen faktiskt fungerar. Faktiskt som i verkligen. För att klara av detta behöver vi självklart hjälp för att hitta rätt ställen att titta på, men de resultat som våra studier ger måste vara intersubjektiva och förståeliga – de får inte brista i koherens och konsistens, eller stringens. Nu är det högt ställda krav, jag vet. Men jag gillar att ställa höga krav, i vilket fall på dem av oss som undersöker verkligheten. Vad är då verkligheten? Det är allt som sker och är (i god marxistisk tradition så är de begreppen för mig oupplösligt förenade). Detta oberoende om vi känner till att något händer eller är, oberoende om vi kan komma fram till "slutgiltiga sanningar i sista instans" för att låna av Engels (som lånar av Dühring). Att vi skulle kunna producera några sådana sanningar är ett förfelad förhoppning som är bäst att ge upp, tyvärr. För det är en lockande tanke att vi skulle kunna veta exakt allt. Möjligtvis kan vi göra det på begränsade utsnitt av verkligheten, men då måste vi ta en stillbild, frysa tiden. Då missar vi ju det som sker, och med det en viktig aspekt av verkligheten. Vi får således nöja oss med provisoriska sanningar, och lämna det absoluta åt ideologer och präster. * Den totala mängden bloggar och de kopplingar som finns mellan dem alt. det samtal som förs i och mellan bloggar. ** Det är en generalisering, men en ganska god sådan.

1 kommentar:

Ulf Bjereld sa...

Intressant. Provisoriska sanningar tror jag på. Tingsten hade ju sin variant av ideologikritik, nämligen att man kunde kritisera ideologierna genom att undersöka deras verklighetsuppfattningar. Det är väl ett sätt som borde ligga i linje med ditt tänkande? Själv var jag helt inne på det en tid, men numera har jag blivit alltmer skeptisk till "verkligheten" - men det har vi ju redan debatterat.

Jag gillar i alla fall ditt seriösa anslag på bloggen.