2006-02-28

Till frågan om våldet

Utbildningsradions serie "Drömsamhället" har nu även avverkat kommunismen. Ett överlag dåligt program, som väntat. Dock så fanns det mycket intressanta bitar, främst en liten sekvens när Kalle Larsson (v), som tydligen själv betitlar sig kommunist, på en direkt fråga säger att han inte tror på våld i samband med kommunismen. I ett har han rätt, under kommunismen (Marx högre stadie) så kommer den organiserade våldsmakten i arbetarklassens tjänst inte behövas, då klasserna är upplösta, non-existenta. Vad gäller socialismen (Marx lägre stadie) så har KL fel – definitionsmässigt. Då det under socialismen existerar en arbetarstat – arbetarklassens organiserade våldsmakt – så måste man vara FÖR våldsmakten under socialismen. Man kan hoppas att det inte behöver bli blodigt, men våldsmakten måste finnas där, om man inte tror på kapitalismens omedelbara överslag i kommunism – det klass- och statslösa samhället. Kalle Larsson har dock efter programmet på sin blogg förklarat sig vara positiv till viss befrielsekamp. Det är gott. Hoppas att han också vill förklara sig positiv till arbetarstaten.

13 kommentarer:

Ulf Bjereld sa...

Jag blir lite förvirrad - menar du eller menar du inte att du är positiv till våld (i meningen att döda och skada dina medmänniskor) eftersom det är enda sättet att komma till det klasslösa samhället?

Kanske menar du något annat - t ex att den klassiska marxismen inte är främmande för denna typ av våld?

Anonym sa...

Det var ju knappast förvånande att programmet skulle göra en kass skildring av ideologin. Tyvärr såg jag inte det. Intervjuades några andra än vänsterpartister eller höll de sig till parlamentariker?

Helt korrekt som du säger att man måste vara för våldsmakten under socialismen såvida man inte är anarkist eller liknande. Med det sagt behöver man ju inte hävda att våld är bra, det är ju två helt skilda saker precis som du påpekar.

Anonym sa...

Jag skulle tippa att han menar något i stil med att under socialismen som är ett förstadie till det kommunistiska samhället kommer staten existera och ha ett våldsmonopol, likt det borgerliga innan det.

Vidare anser V&S att det Socialistiska våldsmonopolet (då det utövas av representanter för proletariatets diktatur) skall stödjas av arbetarna, till skillnad från den borgerliga statens våldsmonopol.

Med det sagt, jag har inte lagt några värderingar i det såtillvida att jag utryckt att jag håller med eller inte, utan enbart försökt smått förtydliga.

Korrekt, malte?

M Hazard sa...

korrekt, Fredrich.

Anonym sa...

Jösses - vad är det du säger???

Anonym sa...

Fast när man frågar kommunister om de är för eller emot våld så undrar man väl vanligen om de tänker strypa den siste kapitalisten med den siste prästens tarmar när revolutionen kommer. Att tolka frågan som "kommer det att finnas poliser och militärer i det socialistiska samhället" känns lite långsökt.

Thomas E

M Hazard sa...

Thomas, det kanske känns långsökt, men nån gång är det ju dags att förklara att frågan om våldet handlar om just det – arbetarklassens våldsmakt.

Ulf Bjereld sa...

Detta är en märklig diskussion. Någonblandar samman våldsmonopolet med utövandet av illegitims våld. Webers kriterium på en stat är just våldsmonopolen. Naturligtvis måste en socialistisk stat ha samma rättigheter i dessa avseenden som en annan stat.

Vad jag frågar mig är hur övergången till socialism skall se ut. Tänker V & S då respektera de demokratiska spelreglerna, de mänskliga rättigheterna och den rådande statens våldsmonopol? Om inte, så är det väldigt svårt att kritisera någon annan för brott mot humanistiska principer.

Vad Gandhi anbelangar så var han pacifist hela vägen ut och ville förändra världen genom den hållningen. Jag är övertygad om att han därför inte avvisade det faktum att en stat har monopol på våldsutövningen inom sina gränser, vilket är en hållning som kan förekomma vid sidan av att man själv önskar att allt våld skulle upphöra och strävar mot den utopin.

M Hazard sa...

Jag tror att det är du som blandar ihop sakerna: frågan handlar om en klass' våld och våldsmakt. Vad weber har med saken att göra förstår jag inte, men det är en bifråga.

Ulf Bjereld sa...

Weber har rätt mycket med detta att göra, eller i alla fall med diskussionen om våldsmonopolet.

Du skriver såhär: "Då det under socialismen existerar en arbetarstat – arbetarklassens organiserade våldsmakt – så måste man vara FÖR våldsmakten under socialismen." vilket måste tolkas (tillsammans med dina kommentarer tidigare) som att det du syftar på är en "stat" i Webers mening. Det du säger är då ganska banalt - en socialistisk stat skall behandlas på samma sätt som man behandlar borgerliga stater. So what?

Knäckfrågan är ju de demokratiska rättigheternas existens. Men dem diskuterar du inte.

Anonym sa...

De demokratiska rättigheterna existerar eftersom de ytterst kan försvaras med våld. Politiskt makt växer ur pipan på ett gevär.

De demokratiska spelreglerna är något som ställts upp av människor.

Vad skulle du gjort 1933 i Tyskland?

Accepterat det demokratiska beslutet? Respektera den rådande statens våldsmonopol?

Om ja:

-Gå i koncentrationsläger, gå direkt i koncentrationsläger, utan att passera Gå.

Anonym sa...

Instämmer, fast Marx' "kommunismen lägre stadium" är ju inte samma sak som Lenins socialism. "Kommunismens lägre stadium" hos Marx är ju ett kommnunistiskt stadium, det existerar ingen stat, ingen varuproduktion etc, det samma gäller ju inte i Lenins socialism som snarare är en arbetarstat.

Ulf Bjereld sa...

Det finns en myt om att Hitler kom till makten på demokratiskt sätt. Så var inte fallet. (Senast nu framförd av försvarsminister i det stora landet i väster, Rumsfeld) Hitler hade aldrig någon majoritet av väljarna bakom sig i ett val och hans upphöjelse till rikskansler kom efter ett val som var en parodi (valobservatörer hade aldrig godkänt det!) men som inte ens det gav honom mer än drygt 30 procent. Alltså vad Fremskrittspartiet i Norge har nu i sympatier... Rikskanslerämbetet fick Hitler dessutom genom en kuppartad insats, utanför de demokratiska spelreglerna.

Demokrati är inte perfekt, men det är det bästa vi har.

Läs gärna Sebastian Haffners bok En tysk mans historia" som beskriver stämningarna under den pre-nazistiska tiden på ett mycket fint sätt